SKURKPROFIL: EA-NASIR
Rena Fakta, berättade torrt
Ea-Nasir, eller 𒂍𒀀𒈾𒍢𒅕, som hans vänner kallade honom, var som bekant en handelsman som specialiserade sig på koppar ungefär 3750 år sen.
Året är 1960. Fransmännen har provsmakat atombombsinnehav. Arlanda öppnas. Killen som spelade Mulder i Arkiv X föds. Och Wilhelmus F. Leeman skriver sina första ord om Ea-Nasir.
Han beskriver en man som köpte koppar i Dilmun (då ett land, numera en beskrivning av Dilberts oralöppning) för att sedan forsa det till Ur för att sälja vidare. Det var i Ur hans hus hittades, och det var i hans hus man hittade hans universellt älskade hate mail, som han specifikt transporterade mellan Dilmun och Ur (ca 700 km, vilket på tiden innan man hade uppfunnit hastighet var rätt långt).
Leeman beskriver hur Ea-Nasir huvudsakliga arbete var att fixa koppar till Urs palats, och att det nog var därför han inte brydde sig så mycket om att behandla någon annan, överhuvudtaget, bra alls. Han sålde inte bara koppar, utan också textiler och olika matprodukter, eller som Michael Rice beskriver: “mer eller mindre allt han såg en möjlighet att gå med vinst.”
Den mest kända av dessa är skriven av Nanni, som jag tänker anta såg ut som Fran Fine:
“Vem tror du att du är, som behandlar mig med sånt förakt? Finns det någon annan affärsman i Dilmun som har behandlat mig såhär? Bara DU föraktar mina budbärare såhär. Var medveten om att jag inte tänker ta emot någon koppar från dig om den inte är av bra kvalitet. Från och med nu tänker jag personligen välja tackorna hemma hos mig, och jag tänker utöva min rätt att vägra handla med dig, eftersom du har behandlat mig så kasst”
- ungefärlig översättning
Nannis budbärare hade fått gå hem snopna genom fientligt territorium flera gånger.
Ea-Nasir svarade:
“Lugn?? Jag gav 19 talenter koppar till palatset och Sumi-abum gav också 18 talenter, förutom dokumentet som vi båda gav till Shamash tempel.”
Vilket ju inte känns som ett försvar så mycket som att han sa att han hade gjort någonting annat istället.
Flertalet andra lertavlor fanns i hans hus. De klagar på att antingen inte få sin koppar, eller att kopparn dom fick sög, och att Ea-Nasir allt får passa sig jävligt noga om han ska hålla på såhär.
Ea-Nasir själv verkade älska det.
Lertavlorna vittnar om en mans vars kreditvärdighet visserligen blev mindre och mindre över tid, någonting han av lite oklar anledning tyckte var så bra att han sparade flertalet inkassobrev, klagomål och direkta hot i sin krympande och allt fattigare bostad. Hans hus klyvdes efter ett tag på mitten, och ena halvan gavs till hans granne. Utrymme tycktes vara något av en lyxvara, men Ea-Nasir valde att behålla sina klagobrev skrivna på tunga, tjocka lertavlor.
Skurk Analysen
Vi kan i Ea-Nasir hitta den första historiskt dokumenterade Skurken: Någon som gottade sig åt att ha lurats och gått med vinning på det. Vi kan utan större ansträngning tänka oss att han på kvällarna satt med en fackla och ett kärl med... Öl, eller vad dom nu drack, och läste sina klagobrev.
Vi måste tänka oss att det fornas människor hade samma sociala impulser som nutidens, och att det alltid funnits en plats i det mänskliga sinnet att vara En Lurig Jävel. Ea-Nasir har, genom att spara sina klagomål, också uppvisat ett beteende som idag anses arketypiskt internettrollet - att spara reaktionerna på sin jävighet. Det är nämligen i den andres ilska på Luret som Luret belönas (även om vi kan anta att han inte klagade på att få en del pengar på köpet), och vi kan mycket väl tänka oss att han minst en gång visade upp sina lertavlor för en likasinnad vän, eller möjligtvis rival. Det förflutna gäckar oss trots allt med sin sporadiska överlevnad. Ea-Nasir var inte ensam om att vara en Skurk i det forna Mesopotamien, och han var garanterat inte ensam om att spara sina allt argare kommunikationer, men han är den enda som vi idag känner till.
Ovetandes inspirerar Ea-Nasir över långa sekel folk än idag, och varje gång någon lurar någon annan på pengar kan man i Lurarens ögon se en glimt av den man som en gång gjorde folk så arga att han fick ett mindre bibliotek byggt av deras ilska.
Vi måste tänka oss Ea-Nasir lycklig.